så jag har inte suttit å skrivit hela morgonen om ni trodde det. :-)
Dock kände jag faktiskt för att skriva av mig lite nu. Så mycket som snurrar i mitt huvud just nu.
Hade en skön dag igår, bortsett från lite "happinings" på jobbet. Men det löste sig jätte bra. *tacksam*
Men det fick mig i alla fall på att fundera och tvivla.,,ovanligt va. :-D
Ibland har jag NOLL ork. Som idag. Och då med ens kommer alla tvivel och alla tankar.
Andra dagar har jag massor av energi och då blinkar "SATSA MER" med neonljus i mitt huvud. Så tvära kast hela tiden... gillar INTE.
'
Inatt har jag/vi sovit minimalt. LIll fisan har varit jätte ängslig och sovit med ett öga öppet hela tiden typ. Så till en början så försökte man sitta vid hennes säng för att hon skulle somna om, men just som man trodde att hon somnat, rycker hon till och vrål stirrar på en. OCh så fortsatte det tills jag inte orkade sitta där mer. Tog m henne in till oss. Funkade inte heller. Ville vaknade, Henke gick in till honom, och Jessi kunde inte komma till ro. Satte sig upp var femte minut och frågade efter pappa eller Ville. Efter drygt ytterluigare en timme, är hon själv så trött at hon blir ledsen. Sen vill hon in till "lilli" och pappa. Sagt och gjort. Väl där inne, blir hon jätte ledsen, vill ha päron, välling och mamma. *suck*
Henke går upp gör välling, jag går in och sätter mig hos henne å Ville. Hon får välling, men det hjälper inte, hon somnar för att genast vakna å kontrollera alla i rummet. Denna oro är så jobbig att se. Vad har vi gjort för att hon ska vara sånn???
En halvtimme senare, efter mycket om och men går hon med på att följa med in till vår säng igen.
Där rullar hon fram och tillbax mellan Henke och mig. Kluven till 1000, om vem hon ska krypa intill.
Nallarna åker fram oxh tillbax oxå, och tårarna kommer när hon glömt den ena på andra sidan sängen. OCh en annan är så trött så man nästan blir arg på henne. Blir så ledsen på denna ständiga oro hon har om nätterna.
Sedan hon var nyfödd har hon varit en orolig natt bebis. Hon har på dessa 2½året, totalt sovit max 5 HELA nätter. (Då menar jag från läggning till morgon.)
Förr när hon var runt halvåret, året, trodde vi det var den där "nattskräcken". Då var hon otröstlig och hysterisk om nätterna. Vi försökte allt. Nattrutiner, tidigare läggningar, fler tupplurar på dagen, färre....hoppade över middagsvilan. Bad på kvällen, välling innan läggning, välling en timme innan läggning. Gröt istället för välling. Sova hos oss, sova själv sova bredvid sova i vagn. Inget hjälper något märkbart.
Det som hjälper och säkert skälper i längden är att ge välling när hon är ledsen på natten. *suck* *suck* *suck*
Nåja, hon växer väl ifrån detta så småningom...hoppas jag. *längtar*
Så idag är jag trött. *gäsp*
Trött innebär orkeslös..och orkeslös betyder lätt deppig, vilket betyder att jag ifrågarsätter och tvivlar på allt.
Just idag är jag INTE stark. Just idag känner jag för att anställa en restaurangchef och leja bort all bokföring och själv börja jobba på ica typ, så tungt känns det att sitta här på jobbet idag. Minsta sak känns som ett jätte problem.
Huvudet dunkar trotts kaffe å frukost.
Klockan går och jag har bara precis kommit igång med novembers bokföring. Jag borde lägga allt krut på att jobba. Istället sitter jag här och skriver. Fick dock pausa mitt i skrivandet, för ett säljbesök.
Men nu är jag tillbaks för att avsluta detta och faktiskt fortsätta jobba.
Hoppas ni har en betydligt bättre dag än mig!
Det lät som en tung tid för dig, hoppas allt fungerar lättare nu, eller att ni börjat vänja er. Många kramar!
SvaraRaderaDå gammalt var inte inlägget :-) bara en vecka sedan. Så den "tunga tiden" är fortfarande... Och tyvärr vänjer man sig aldrig med för lite sömn. Men man lär sig att leva med det och vara nöjd över att allt annat med de små går så bra!
Radera