Frammåt marsh!

Jodå livet rullar på i ett högt tempo som alltid! :-)

Men efter en kvalitets semester utan familjen, känner jag nu att energin faktiskt ökar. Det vara bara tre dagar iväg. Men avkastning vilka ljuvliga dagar...
Kan inte riktigt sätta fingret på vad som var bäst. Sällskapet, samtalen, den mentala avkopplingen, miljön och känslan av att verkligen fullt ut njuta av varenda minut var så självboostande att jag inte insåg det för än nu flera veckor senare.

Nu känns det som om jag gjort en uppgradering av mitt liv.

 "Life 34.0"
Är en om möjligt, ännu insiktsfullare version än tidigare.
Några mentala övningar har äntligen kommit som standard istället för som tillval.
Plötsliga krascher har reducerats betydligt.
Den uppleves mer satabil och pålitlig.
Minnes kapaciteten är som tidigare, men arbetsminnet är utökat något. Vilket märks i den förbättrade arbets prestandarden.
Lite sociala och roliga funktioner har även blivit mer lätt åtkomliga. Vilket ökar lusten att spela och på andra sätt vara mer social.
Överlag kan man säga att denna version har betydligt färre störmoment och allt flyter på bra dagligen.
En uopgardering alla definitivt borde göra!

:-)
Ha ha ha! Lite kul att ändra uttryckssätt ibland. Men livet känns verkligen mer lätthanterligt efter lite distans!

Något annat bra jag gjort, är att eliminerat saker jag står mig på till vardags. Små små saker som tar otroligt mycket energi utan att man knappt märker det..
Allt från en felplacerad krok på jobbet, till lådor som ska upp på vinden, till Fb inlägg som aldrig glädjer. Saker att ta tag i med en gång istället för att störa sig å reta sig i oändlighet.

Jag har dessutom tack vare min favoritapp, "Peptalk m Olof Röhlander" blivit bättre på att tänka "rätt" med en gång.
Alla som känner mig vet att jag är en tänkare. För några år sedan var jag en ganska orolig tänkare, som ofta ältade och ältade. Jag har alltid varit positivt i andra människors närvaro. Men när jag blir ensam har jag alltid haft en tendens till att bli överanalyserande och ganska låg. Deppig har jag väl egentligen bara varit endast under väldigt korta men intensiva tillfällen. Max en helg. Förr var jag alltid tvungen att skriva av mig för att få ordning på tankarna. Med påföljden att efter barnen fötts och företaget rullat på, så minskade min tid att skriva. Och utan att skriva, blev det allmänt kaos inom mig. Vilket resulterade i den absolut längsta och jobbigaste depp-perioden i mitt liv. Den var väl inte konstant, men det var allt jämt en grå och dyster period. Nu så här i efterhand skulle jag nog uppskattningsvis säga att den höll på i nästan ett år. Men då negativitet inte faller sig naturligt för mig, så insåg jag att något måste förändras. Enklast var att börja med de största mest uppenbara yttre omständigheterna. Men samtidigt insåg jag att jag mitt i allt detta måste hitta ett annat sätt att "bearbeta" mina tankar. Att inte hinna skriva av sig var ju uppenbarligen en katastrof. Så jag uppfylldes av ett behov av att lära mig hantera tankarna snabbare.

Efter massa övning och läsning av diverse självhjälps böcker. Några besök på föreläsningar,  och absolut inte minst efter peptalk-appen! Så känner jag nu att jag har betydligt bättre koll på mig själv och vad mina tankar gör och påverkar mig. Hur jag snabbt ska värja från vissa tankar, och hur jag ska dirigera om dom osv. Jag har senaste halvåret fokuserat på att få in dessa moment som vanor istället för händelser. Och efter resan känner jag äntligen art jag faktiskt lyckats!
En omstart och uppgraderingen var tydligen det som behövdes!

Så nu tar vi hösten och framtiden med en klackspark! Livet är precis så underbart som jag vill ha det! Och jag njuter i fulla drag!!!!!

Hoppas detta inspirerade någon att tänka och förhålla sig annorlunda till sina tankar.
Du bestämmer!

Ha det bäst!