Nu längtar vi efter lillbebisen så det gör ont!
Är i v.38, och vid detta laget tittade Ville ut. Men denna lilla groda verkar vilja stanna längre än så, fast att jag var övertygad om att den skulle kommar något tidigare än vad Ville gjorde. Tji fick jag.
Dock hoppas jag att den vill komma innan Bf i alla fall. För i dag ska vi få tid bokad på förlossningen till midsommar afton. Eftersom jag har grav.diabetes, så bör jag tydligen inte gå över tiden... Men jag vill ju vara hemma midsommar ju!! :-)
Jag har även fått graviditetspenningen beviljad som sagt, så jag är hemma hela dagarna på gott och ont. Blir nästan lite deprimerad emellanåt. Orken försvinner jättesnabbt med en påfrestande Ville hemma. Och ibland vill jag bara gråta på eftermiddagen. Känner mig så otillräcklig. Och oroar mig över hur mycket värre det kommer att bli med två sen. Jag kanske verkligen inte är skapt för att vara tvåbarns mamma...
Eller är det bara hormonerna som spökar just nu, och ställer alla känslor på sin spets.
Anyway. Jag försöker att pyssla in emellan, för att skingra tankarna och fokusera på något riktigt givande och tillfredsställande för MIN själ. Och bara att vistas i mitt ny möblerade pysselrum ger mig massa ny energi. Ibland kan jag bara gå ner och sätta mig och insupa atmosfären, planera nya förvaringssätt och passande hyllor. Sen att jag inte orkar bygga några nya hyllor just nu, det spelar ingen roll. Planera är NÄSTAN lika roligt. :-)
Allt är fixt och färdigt här hemma inför bebisens ankomst nu. BB-väskan och Villes väska är packade och klara och står redan ute i bilen. Så nu väntar vi bara tålmodigt på att förlossningen ska dra igång. Lite nyfiken på hur det kommer att börja denna gången. På något underligtsätt tar jag nästan förgivet att jag ska vakna mitt i natten av värkar och så får vi åka in tidigt på morgonen eller förmiddagen.
Så varje morgon jag vaknar känns det som "Nähä, inget denna natten heller". Och så utersluter jag helt att det kan börja mitt på dagen. Ororar mig inte äns över att åka i väg någonstanns, eller det faktum att Henke jobbar ganska långt bort på dagarna. För jag menar, inte börjar några förlossningar mitt på dagen?! *ler* Är man dum eller är man dum?! *fniss*
Likaså tar jag förgivet att det börjar med förvärkar som bler mer och emr regelbundna. Men tänk om vattnet går först, snacka om att jag skule bli paff då! Borde man ha extra byxor, bindor och trosor med sig i handväskan ifall ifall eller? *fniss* Jag vet, man hinner tänka på tok för mycket när man bara umgås med Ville hela dagarna. :-)
Nähä, om jag skulle ta tag i mitt liv, och göra något vettigt av denna dagen oxå. Eller...NOT!
Ha det bra, och njut av dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar